Varmbadhuset på Böstebo byggdes på 1870-talet. Kolorerat vykort.

De två kallbadhusen norr om Ångbåtsbryggan. Ett badhus för män och ett badhus för kvinnor.

Varmbadhuset på Böstebo sett från sjösidan.

Varmbadhuset sett från Stöberget. Byggnaden hyste på 1950-talet caféet Terrassen.

Friluftsbad vid Damphällan, mellan Grebbestad och Tanumstrand.

Kallbadhuset i Rörvik. Det hade olika avdelningar för män och kvinnor. Det revs 1974.

Walls pensionat i korsningen Östra Långgatan-Bryggerigatan.

Badorten 

Sedan mitten av 1800-talet har Grebbestad varit känt för sina läkande bad och mineralrika lera. Redan 1844 inrättade herr Lundblom ett varmbadsrum för medicinska bad. Året efter hade han utökat verksamheten med några rum till. Huset lär ha legat mellan Nordholms Ur och Guld och Korvgrillen vid Torgets östra del. Huset brann ner efter några år. Därefter bildades ett badhusbolag som byggde upp ett varmbadhus troligen på samma plats som tidigare, också detta kom att brinna ner.

På 1870-talet uppfördes ett nytt varmbadhus på Böstebo (Idag vid Grebys restaurang vid Grebbestadbryggan). Till badhuset anlades en badhuspark med musikpaviljong och kiosker. Varmbadhuset byggdes om och till i flera omgångar. Badverksamheten kom att läggas ner på 1950-talet.
  Många olika verksamheter övertog byggnaden, t.ex. en frireligiös söndagsskola. På 1950-talet fanns där ett café som hette Terrassen. Byggnaden revs i samband med iordningställandet av Grebbestadbryggan på 1990-talet.

Några år in på 1900-talet fanns två kallbadhus strax norr om ångbåtsbryggan, ett för kvinnor och ett för män. En kvinna född på 1920-talet kommer ihåg att hon badade där.      
  På 1920-talet byggdes också kallbadhus på Rörviks ägor, även där var det skilda avdelningar för män och kvinnor. Kallbadhuset revs 1974.

En tennisbana anlades bland bergen i Rörvik, nära Metberget (Löppeklövva) som var och fortfarande är en badplats. Simskolor blev populära bland både badgästbarnen och de fastboendes barn.

Grebbestad hade aldrig något särskilt societetshus som Strömstad och Fjällbacka hade. Men den gamla Gästgivaregården var väl så bra. Speciellt på 1930-talet när ”Gästis” blev utbyggd med Rotundan, i samband med att stenkajen utmed sjökanten byggdes. 

Badortslivet medförde möjligheter till extrainkomster för Grebbestadborna. De flyttade ner i källarvåningen och hyrde ut den ordinarie bostaden till sommargäster. Flera pensionat inrättades där man hade matgäster och ibland även rum att hyra ut, t.ex. Walls Pensionat och Fjordens Pensionat.

Badgästerna började att bada friluftsbad; man badade direkt i det salta vattnet och badplatser iordningställdes med hopptorn och trampoliner.
  Fiskare körde med egna båtar badgäster ut till bl.a. Ragnhildskär på Otterön. Folke Benjaminsson var nog den skeppare som körde flest badgäster.
  På 1960-talet blev det bli modernt med bilsemester med tältning. Grebbestads Camping öppnades 1956 av köpmannen och kommunalpolitikern Adolf Tretom.